Punkter och panik!

Den här veckan har börjat med en himla massa kontorsjobb. Bland annat ekonomimöte och budgetrevidering. Nu tycker jag ju visserligen att det är lite roligt med siffror, men det är ju roligt att komma ut också! Träffa folk, lära sig saker, uppleva saker och så vidare. Som förra veckan, då var jag på Öppet hus på Habilitering och Hälsa (före detta Handikappförvaltningen – äntligen har de bytt namn!) på Ekelundsgatan i Göteborg. Där fick jag veta mer om vilka som har rätt att beställa teckenspråkstolk,  i vilka situationer man kan beställa och vad det kostar. Svaret? Vem som helst, till vad som helst. Gratis! Kruxet är att du måste veta att det kommer en person som är hörselskadad/döv och ange den personens personnummer, det finansieras nämligen utifrån den personens rätt till tolk. Dessutom finns det inte obegränsat med tolkar så de måste alltid prioritera. Akuta sjukhussituationer eller evenemang med många personer i behov av tolk går före en enskilds önskan att kunna prata med hörande på en fest. (Det här är alltså Västra Götalandsregionens tolkar, det finns en mängd andra tolkcentraler som du kan beställa från och få garanterad tolk, men då kostar det.)

Under dagen fick jag också prova på att vara dövblind, vilket ledde till 20 sekunders total panik innan jag vågade lita på att min ledsagare inte skulle låta mig gå in i något. Jag insåg hur otroligt beroende jag är av min egen hörsel och syn. Jag kände mig helt isolerad eftersom min känsel är långt ifrån så utvecklad som den kan vara och jag inte kan taktilt teckenspråk. (Därför ska det bli otroligt intressant att prova på att inte höra under några dagar i mars! Mer info om detta kommer senare!) En annan rolig sak jag fick prova på var att skriva punkt med maskin och för hand. Jag skrev ”Utopia”, ”Maria” och ”Iki”.

I torsdags var jag också och tog en kaffe med Mimmi som nyligen blivit involverad i Utopia. Till att börja med ska hon hålla teckenspråkskurs för oss projektledare och våra kurshandledare. Jag och Iki gick ju en ”Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation”-kurs och blev då sugna på att lära oss mer. Att kunna kommunicera med alla är ju en viktig del för att alla ska kunna vara delaktiga. (Kursen börjar inte riktigt än för Mimmi är just nu på semester där hon bland annat ska gå Inka-leden. Jag är mycket, mycket avundsjuk eftersom jag är oerhört fascinerad av Inka-kulturen.) Mimmi har för övrigt kontakt med Tyst Teater och sitter med i Göteborgs Teckenspråkiga Ungdomar som är Göteborgs lokalavdelning i riksorganisationen Sveriges Dövas Ungdomsförbund. Hurra för det, här ska nya samarbeten skapas!

Så, nu får det vara nog med framför-datorn-sittande för stunden, dags att bege sig ut i verkligen och träffa lite folk för att planera vårt eget ”öppet hus” som vi ska ha i slutet av mars!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *