Utopia Makes är i full gång med förarbetet med att bygga vår efterlängtade Eyewriter! Vi har haft en otrolig tur att hitta Magnus Eriksson från Interaktiva Institutet som är med i F.A.T. LAB!

F.A.T LAB är en organisation som arbetar med fri konst och teknologi och jobbar med ”opens sorce”, som menas att all information, teknik och media skall vara tillgänglig för alla som använder internet. F.A.T LAB är ett nätverk av konstnärer, ingenjörer, forskare, jurister och musiker. Sammanlagt 18 personer på tre kontinenter jobbar ihop genom webben.

HACKERS MEET RAPPERS, RAPPERS MEETS HACKERS

Exempel på projekt F.A.T LAB har gjort  är bland annat ett donationskort för webben så när man dör doneras information och kunskap man samlat på sig i livet till en publik domän. Internet i Kina har brandväggar som gör att man inte kan surfa på kinesiska sidor om man inte bor i landet. F.A.B LAB har  gjort en Firefox applikation som heter China Channel där man kommer åt information på kinesiska sidor. Dessutom har de gjort en musikvideo med ”open Sorce”  material som man kan ladda ner för låten ”Brooklyn Go Hard” med Jay Z. Detta är bara några projekt av hundra som organisationen har gjort. Om du är nyfiken på F.A.T LAB så kolla in deras hemsida på : http://fffff.at

I helgen besökte jag Göteborgs Konstbienal. Temat för årets bienal är Play, alltså lek, som syftar på att konstnärer använder sig av lek för att spränga gränser, ifrågasätta normer och genom konsten skildra berättelser. Man kan kalla att Play! har ett socialpolitisk tema där konstnärerna kritiserar bland annat maktordningar sexism, rasism och religion.

Efter ha sett utställningen på Röda Stens Konsthall blev jag glad och upprymd, för när jag gick på konstskola fick jag lära mig att arbeta med politisk konst var något fult. Kanske berodde det på att mina lärare fick sig rejäla backlashes när de själva gick på konstskolor under 60 talet? Eller så tyckte de att den politiska konsten tjänat ut sitt syfte och att det var en dålig idé att blanda ihop konst och politik?

Själv blev jag totalt drabbad av utställningen ”Hjärtat Sitter Till Vänster” som visades på Göteborgs konsthall 1998. Jag blev så sjukt pepp av att se alla konstverk och de politiska värderingarna att jag nästan inte visste vad jag skulle ta vägen. Men som sagt, efter konstskolans fostran och lära försvann denna pepp efter ett tag. Förrän nu!

Eftersom jag jobbar i Utopia och hela tiden med mänskliga rättigheter inom kulturlivet börjar mina tankar kring konst, tillgänglighet och kultur även smitta av sig i mitt konstnärsskap. Det är svårt att inte hålla käften när kulturlivet ser ut som det gör, med sega särlösningar, diskriminering och utanförskap. Peppen att vara i atlején nu är total!

Här kommer lite exempel på hur kulturlivet ser ut just nu, dessutom kan detta beskådas på konstbienalen på Röda Sten.

Guerrilla Girls är en anonym grupp konstnärer, aktivister och feminister som sedan 1985 har avslöjat sexism, ojämställdhet och rasism i konstvärlden.  På några planscher presenterar Guerilla Girls förmånerna att vara en kvinnlig konstnär som att till exempel ”slippa att puffa på stora cigarrer och måla iklädd italiensk kostym” eller” att få slippa bli generad över att bli kallad geni”. Ett annat verk av Guerilla Girls står det att bara  är 5 % kvinnliga konstnärer som visas inom modern konst på museerna men att 85 av alla konstverk med nakna kropp är kvinnokroppar

En annan konstnär på Bienalen är Ninar Esber som visar videon Triangle (2012) som består av en rad citat där ett soundtrack av punkmusikern Jacno spelas samtidigt.  I sitt textbaserade videoverk vänder konstnären ut och in på sharialagar om kvinnor, och några olika fatwor.Det blir helt absurt när man kollar på de olika citaten, som till exemel att det är fel att tycka om banan, zuccini och squash,  att kräva om en skilsmässa eller sitta brevid en man på en buss. I konstverket förvandlas förbuden mot kvinnor till feministiska statements och blir som ett slags globalt feministiskt manifest. Mycket bra!

Som sagt, missa inte konstbienalen i Göteborg! Den håller på från 7 september till 17 november och förutom Röda Stens Konsthall så är konstbienalen på Kajskjul 207, GöteborgsOperan, Älvrummet, Hotel ibis Styles, Drömmarnas kaj, Älvsnabben, Stravaganza Mornington Hotel, Göteborgs Centralstation, Landvetter Flygplats och Göteborgs Konsthall. De andra platserna kommer jag beta av senare under hösten.

Sen är det det här med tillgängligheten igen. Här har bienalen gjort ett halvhjärtat försök, här är tillgänglighetslänken: http://goteborg.biennal.org/index.php/sv/besoek/tillgaenglighet Redan här kan jag säga att Göteborgs Konsthall inte är tillgänglig om du sitter i rullstol. När man skall till konsthallen möts man av väldigt många trappor. Inte så inbjudande. Det du får göra är att rulla runt Götaplatsen, in på konstmuseet och sedan ta en hiss upp till konsthallen. Röda Stens konsthall har en lagom rymlig hiss där man kan åka mellan våningarna. På Röda Sten måste du ha tillgång för en speciell ”A-nyckel” om du vill komma in i huvudentrén. Om du inte har den magiska A-nyckeln får du kontakta personalen på Röda Sten och säga att du skall dit.

Vi på Utopia eftersöker  bland annat taktila kartor och syntolkade guidade turer och kanske guidade turer på olika språk Det  blir ju lite pinsamt att snacka om nydanande politisk konst där alla ska vara med och samtidigt exkludera en massa människor. Dessutom har Konstbienalen glömt att skriva om tillgängligheten gällande hotellen, Älvsnabben, Göteborgsoperan och Kajskjul 207.

” du bär glasögon , har jag en rullstol , vad är skillnaden ? ”

Det här är ett citat från filmen ”lilla värld” som just nu visas på SVT Play.  Filmen handlar  om Albert Casals , en 22 -årig blåhårig kille som reser världen runt med bara det nödvändigaste, några euros på fickan, lite kläder och en filmkamera. I filmen får man följa Albert och hans tjej Anna på deras resa från Spanien till Nya Zeeland, en resa som leder till den motsatta platsen från sitt hem på andra sidan jordklotet.  Paret liftar, vandrar, åker tåg och färja.  Albert och Anna är inga turister, de är resenärer och tillsammans delar de med sig av sina liv till främlingar som senare blir vänner. Dessa vänner bjuder in paret till deras hem, bjuder på mat och husrum.

Om du vill se filmen på svt play så har ni länken här: http://www.svtplay.se/video/1431307/min-lilla-varld och visas fram till 10 september. Annars finns filmen att hyra.

Här nedan kan ni se trailern av filmen.

Little world (Món petit) – trailer from Umbilical Produccions on Vimeo.

Imorgon börjar festivalen Way out West och det har vi på Utopia sett fram emot. Dock så är det så tråkigt och något tröttsamt att Way Out West detta år igen inte orkar engagera sig att jobba mera med tillgängligheten. Informationen på hemsidan är bristfällig där det bara står att det finns handikappstoaletter, rullstolsplatser vid de större scenerna inne på festivalområdet och hur man gör med biljetter om man har en ledsagare. Men det står inte någon som helst information om hur tillgängliga klubbscenerna är på Stay Out West, där de flesta artister spelar under festivalen. Stay Out West är klubbar, barer och lokaler i Göteborg som Way Out West lånar under festivalen. Hur gör vi då da? Om vi vill se en artist på dessa klubbar? Det finns inga länkar till klubbarna från Way Out Wests hemsida, vi får helt enkelt ta och googla respektive ställe där vi vill se en spelning.

Så, vi gör det för er! En tillgänglighetsguide! Tyvärr så är den ganska deppig.

Vi googlar  Gbg Film Studios – Plåtskjulet där många artister spelar, på WOWs hemsida står det ingenstans vart det ligger, eller hur tillgängligheten ser ut eller om det finns stora toaletter – nada!

Vi googlar vidare och kollar in Scandic Rubinen som också har spelningar, inget på hemsidan där heller, vi får klicka vidare där vi blir ombedda att läsa en pdf fil på 12 sidor om tillgängligheten på alla hotell, inte riktigt det vi hade i tanken efter som vi bara vill kolla om vi kommer in med rullstol på hotell rubinen.

Rondo då? , nja, om man kollar runt lite ett tag så ser man att restaurangerna är tillgängliga, men frågan är, är Rondo en restaurang?

Jazzhuset – står ingenting om tillgängligheten på hemsidan, med klubben ligger en trappa upp och har en pytteliten hiss där man kanske kan knö in en rulltol med nöd och näppe. Inget vi kan rekommendera!

på Pustervik spelar också många band under Stay Out West. På detta stället får man inte gå in från huvudentrén om man vill se konsert utan istället ta en hiss från sidan av stället. Pustervik har en ocharmig chakthiss och även om hissen enligt rykten var otroligt dyr och bara ett år gammal brukar vakterna skylla på att hissen är sönder. Konstigt! Även här har Pustervik glömt att skriva om tillgängligheten och om att de har en stor toalett. Vilken tur att Utopia brukar hänga så mycket på Pustervik så vi kan informera er här på bloggen.

Weekday – Nä, rampen är trasig så här kommer du inte in med rulle, rampen har varit trasig väldigt länge. Inga handikappstoaletter heller. Tråkigt! Vi som hade tänkt å se El Perro Del Mar!

Tråkigt nog får vi inte reda så mycket om tillgängligheten på the The Docks heller, om man vågar kan kan chansa.

Vilka ställen funkar då ? Post Clarion Hotell,  Nefertiti och Liserbergs hamnområde. Men säkrast är nog att hålla sig på festivalområdet.

Så kära Way Out West, sluta mörka att ni är en ganska otillgänglig festival, var öppna med det, skriv det på hemsidan att alla inte kan ta sig in på era klubbar under Stay Out West. Och det är inte nice att bli buren upp för trappor om man sitter i rulle, och om man sitter i permobil så går det inte att bära hur starka vakterna på klubben än är. Och till nästa år, bjud in alla grymma och proffsiga handikappsorganisationer som kan hjälpa er och komma med tips. Och vore det inte grymt om ni kunde bli världens mest tillgängliga musikfestival? Det är creddigt, om något!

På tisdag den 2a juli åker Utopia till Alemdalen. Iki har köpt en husbil och oj vad vi är glada för det! Medan Iki kör bussen kommer resten av Utopia Crew jobba med det sista av vår merchendice, som att sy på snygga crip is hip – tygmärken på våra jackor och kavajer. Idag trycks de sista flygbladen och sen skall vi hämta upp våra ”crip is hip” tygmärken.

Vi kommer ha ett hektiskt schema under veckan och kommer gå en en massa seminarier, knyta kontakter, mingla och prata med folk. Under veckan kan ni läsare följa oss på twitter, facebook, på sidan cripiship.com och här på bloggen. Det kommer bli FANTASTISKT!